Vad avses med luktsanering och hur går man till väga?
För att bli av med odörer som är elakartade kan man använda sig av en metod som kallas luktsanering. Det finns annorlunda metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man ska fundera på är självklart att ta bort källan till den dåliga lukten. Men trots att man så gjort kan en del odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med detta, som annars kan bli ett obehagligt besvär, finns det diverse sätt. Alla metoder har sina för- och nackdelar.
Luktsanering med hjälp av ozon är en generell metod. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket vanligtvis återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man ska för den skull inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med stöd av ozon. Då ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering funkar bra mot både dålig lukt och åt att sanera mögel. De stöder även då man vill bedriva undan till exempel möss som härbärgerar i väggar och dylikt.
En annan procedur för luktsanering är via en pryl som kallas fotokatalysator. Det är en maskin med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, alternativt det ännu mer effektiva titandioxid. Det uppstår då hydroxylradikaler som är oerhört reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så vis slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills mest effektiv. För att göra fotokatalysatorn ännu mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.
Ifall man använder enbart fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön medan saneringen pågår, vilket i vissa situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.
Ännu en en procedur för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna procedur används också som saneringsmetod mot mögel och parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar självfallet beroende på vad för problem man fått -, t ex en blandning vilken består av livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen kommer att omvandlas till alkohol vilken i sin tur avdunstar. Foggerapparaten värmer upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Det för med sig att saneringsvätskan kan komma in på annars otillgängliga platser.
Om detta inte är tillräckligt kan man stryka på saneringsvätska eller Fulstopp. Dessa vätskor har för uppgift att eliminera mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och övriga hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har satt sig djupt, i t ex trä och betong. Saneringsvätska kan användas separat men man får snarare bästa verkan ifall det används som komplement åt en annan metod.
Eftersom saneringsvätskor inte allt för sällan är både hälsovådliga samt miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar trots att den fungerar så bra – ska man dock i så stor omfattning som möjligt beakta de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.