Så enkelt blir du offer för ID-kapning

Spyware

Webben är briljant men det är samtidigt det forum där människor löper som störst risk att få sina identiteter stulna. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett väldigt finurligt sätt, helt i tystnad, utan att du märker när det händer. När du surfar omkring och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord samt bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen såsom Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett oerhört allvarligt brott som ofta innebär svåra följder för offret.

I boken finns en lång och bra checklista. finns kostnadsfritt som e-bok i biblioteken samt kan anskaffas på allt-fraktfritt. Klicka på bilden för mer information.
Klicka här för mer info

För att skydda sig mot Spyware finns en massor annorlunda antivirusskydd och antispywareprogram att installera – med oerhört olika kvalitet, pris och effektivitet självklart.

E-mail/Phishing

Många fall av ID-kapning online sker genom att människor “frivilligt” lämnar ut sin personliga information till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- samt 70-talen, det görs med full tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen anhörig i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du bara är ett kliv från att erhålla alla dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så för att denna variant av bedrägeri startade där, men numera så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – enormt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning eller annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser som nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därnäst används av ID-kaparna för annorlunda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man emellanåt av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Stundtals kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets förtroende varpå personlig information delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som personer i jakt på kärlek. Människor som ansluter sig till dejtingforum med en önskan om att finna en partner är vanligtvis lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En individ som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, dessvärre, ett lätt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor och tjänster säljs för ytterst låga priser. För att köpa måste man ange sin personliga information samt kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur efteråt stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns givetvis inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så lätt får man tag på dina uppgifter

En del uppgifter om dig lämnar du själv ut, genom diverse sajter och forum som finns öppna för alla och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter bara finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock också ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du antagligen själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett absolut minimum.