Mossor och lavar, skillnader och likheter

Klicka på bilden för mer info

Mossor och lavar kan vara till synes lika varandra, men de båda växtgrupperna skiljer sig åt på många sätt. Också om bägge grupperna till exempel saknar rötter har de olika sätt att komma runt det problemet.

Mossa är en mestadels grön växtgrupp som har existerat på jorden i ungefär 450 miljoner år. De saknar rotsystem men har istället små rottrådar som förbinder växten med underlaget. De har oxå en kort stam samt bladliknande utskott. Mossa trivs där det finns mycket väta och gärna är skuggigt. De kan expandera på stenar och mull, men oxå andra underlag så som betong, tegel, eternit, skiffer och asfalt.

Mossa tar opp vatten med föda löst däri genom evigt öppna porer i de bladliknande växtdelarna och håller kvar fukten. Detta gör att mossa är en oönskad besökare på hustak. När vintern kommer fryser mossan samt risken finns att den expanderande isen spräcker takpannorna. Det bästa sättet att få bort mossa från takpannorna är manuell borttagning.

Mossa tycker om att växa i näringsfattig samt sur mull som gärna har dålig dränering. Då tar mossan över eventuella grässorter. Gödslar man samt sprider ut kalk samt dränerar sin trädgård kan gräset få det fördelaktigt och konkurrerar då ut mossan.

Man kan oxå begagna sig av järnsulfat, som i affären har namn som mossa gti samt så vidare, för att snabbt avlägsna mossa. Man ska dock vara alert på att det är ett bekämpningsmedel samt det ska användas med stor varsamhet. Man bör inte begagna järnsulfat alternativt dylik preparat på takpannor för att få bort mossa där alldenstund dessa medel kan missfärga pannorna.

Vissa platser är mer lämpade för mossa än för gräs samt man bör inte blott hälla på bekämpningsmedel samt bevilja det vara – då kommer mossan garanterat tillbaka. Ibland kan mossa vara riktigt fint i trädgårdar samt ge en lummig stämning. Mossa tål långvarig torka utan att växtcellerna skadas. När det sedan blir blött åter kommer växten åter spira och fortplanta sig.

Lavar däremot är inte en ensam planta utan en symbios emellan en alg alternativt cyanobakterie samt en svamp. Svampen bygger opp själva laven och i nästan alla fall är det svampen som skänker den dess yttre. Svampen skyddar mot uttorkning samt bildar skelett åt laven. Algen finns strax innanför det extern skiktet och har för uppgift att alstra energi genom fotosyntes.

Lavar trivs bäst där det är ljust och torrt. De är oftast grå till färgen och kan klara sig mycket långa perioder totalt utan vatten eftersom de då går i torrdvala samt inte har någon som helst tillväxt. Lavar tar opp all sin näring från nederbörd. En del lavar växer på sten samt kan utsöndra ämnen som långsam bryter ned stenen och därmed frisätter mineraler som laven kan tillgodogöra sig.

Det finns också lavar som växer på träd samt får sin näring när vatten sipprar över värdväxten vilket medför att dessa lavsorter tar mycket lång tid på sig att växa. De vanligaste lavsorterna är renlav samt islandslav. Det finns en lång hävd att begagna lav i till exempel mat eller att färga garn med det för att få naturfärger.

Som man kan se så är mossor och lavar egentligen inte i synnerhet lika varandra, också om de i vissa fall kan te sig så! Vill man avlägsna dom så är det enkelt och varar längs med assistans av Fulstopp.